Programmering kan fungera som "limmet" i ämnesövergripande arbetssätt, t.ex. genom att bilda bryggan mellan olika ämnen. Det kan till exempel handla om att skapa en interaktiv plansch i modersmål, matematik och bildkonst, eller att utforska, planera och programmera en prototyplösning på ett samhällsproblem. Programmering kan på så sätt användas i alla ämnen, inte endast de ämnen där det omnämns i läroplanen.
Medan det kan vara enklare att genomföra ämnesövergripande projekt i de lägre åldrarna där klasslärare har samma elever i flera, eller till och med alla ämnen, har vi inom PROFFS 3.0 identifierat tre modeller för hur man kan arbeta över ämnesgränserna i åk 7-9:
Tillsammans: elever och lärare arbetar kontinuerligt och sömlöst med projektet i olika ämnen.
Spiral: arbetet sker cykliskt och går från ämne till ämne för att sedan återgå till ett tidigare ämne igen.
Tripp-trapp-trull: arbetet sker i klart planerade faser och överlämnas till nästa ämne då den tidigare fasen är klar.
I ämnesövergripande sammanhang får även också making, eller digitalt skapande, en naturlig plats. Making är en vidareutveckling av "gör det själv"-kulturen (DIY). Målet är att skapa kreativa och innovativa lösningar, där man blandar traditionella och "moderna" material såsom ledande material och programmerbar elektronik. Making handlar alltså om praktiskt skapande och ger därför stora möjligheter särskilt i slöjd och för ämnesövergripande arbete.
I läroplanen omnämns programmering i slöjdämnet från årskurs 3. I årskurs 3-6 får eleverna öva "programmering av olika funktioner, t.ex. med hjälp av robotteknik och automation" medan man i årskurs 7-9 talar om att använda och tillämpa inbyggda system, dvs. att skapa produkter där man bygger in programmerbar elektronik. Den elektronik som oftast används som grund för denna typ av projekt i skolan är Makey Makey, Microbit, Hummingbird Robotics och olika varianter av Arduino.